En liten uppdatering

Kategori: Loggbok

Hej! 
 
Har gjort en massa saker idag på biologin, har fixat en massa provrör i olika storlek och "byggt" en bostad till mina små flugor. Jag har satt igång en lampa i den lilla "buren" och satt dit en termometer så att jag kan kolla vad det är för temperatur där. Jag ska kolla det imorgon. Jag tänkte koka min mat imorgon, om jag får tag på agar. Jag har kollat på djuraffären men de sa att det är en beställningsvara, så jag kan beställa det och isåfall får jag det på onsdag. Men jag ska kolla på apoteket först ikväll. Jag har även fått lite skumgummi att göra "korken" med till provrören, men jag kommer behöva köpa lite mer sånt. Annars, förutom agar och skumgummi, behöver jag inte köpa någonting, eftersom allting finns på skolan.
 
Vi får alltså se om jag kokar min mat imorgon eller om jag får vänta, eftersom det beror på om jag får tag på agar eller inte.
 
 
Skriver snart igen!

Har fått svar på mina frågor

Kategori: Loggbok

Hejsan!
 
Jag har fått svar på mina frågor nu, jag ska använda ättika istället för nipagin, då det förmodligen är ett giftigt ämne. Så jag ska fixa det med att köpa ingredienterna och sånt. Jag ska kolla upp lite material att använda till uppvärming  snart. Och snart kommer mina flugor, yeey! :)
 
 

Lite tankar.

Kategori: Loggbok

Jag måste erkänna att det går lite halvbra med mitt projektarbete. Jag tycker att det är väldigt svårt att ta sig tid att göra det när man har tusen andra läxor/prov/inlämningar. Det har jag haft nu i några veckor och det är därför arbetet har fått lida. Sedan tycker jag också att det är väldigt jobbigt att skriva precis allting man gör i loggboken (bloggen), tillexempel när jag kollade med min lärare vad han tyckte om den nya sövmetoden, vårt samtal tog kanske en kvart och det kändes bara så jobbigt att behöva skriva det här. Så det är väl det jag tycker är jobbigt. Egentligen tror jag inte att det gör så mycket att jag har varit lite dålig på att arbeta med mitt projekt, för det kommer ändå att jämnas ut. Till exempel denna veckan, det är bara tisdag och jag har redan lagt ner 5 timmar. Jag kommer säkert få ihop minst sju timmar innan veckan är slut.
 
Anledning till att jag tycker att det är jobbigt att ha flera saker igång på högfart samtidigt, är för att jag känner att flera saker blir gjorda, men bara halvbra. Jag känner också att det är lite jobbigt att när det ska vara klart är så långt borta, för långt borta, så jag kan inte riktigt känna att jag "måste" göra något just nu för att det ska bli klart i tid, och jag jobbar bättre under press så det är lite synd.
 
Det jag har gjort den senaste veckan har i alla fall gått sjukt bra! Det tror jag beror på att jag har lite ryckvis inspiriation och jag blev väldigt inspirerad i söndags, så jag fortsatte skriva hela natten! Det känns som att jag är på gång nu i alla fall, och det är bra. Nu är jag inspirerad och inget kan stoppa mig! 
 

 

Det jag jobbat med..

Kategori: Loggbok

Konstiga/svåra begrepp:

Det finns en hel del svåra begrepp inom genetiken som man också kan anse vara konstiga och det kan kännas helt onödigt att lära sig dem. Men det är faktiskt bra att lära sig eftersom om alla inom genetiken pratar om samma sak, men använder sig av olika begrepp så blir det lite svårt att veta vad de egentligen menar, så det är bra att lära sig begreppen och för att alla ska förstå vad jag pratar om (jag kommer använda begrepp som är välkända inom genetiken) så kommer jag här nedanför att påbörja en ordlista. Om jag upptäcker att det saknas ord på listan så kommer jag självklart att lägga till dessa på listan. Jag kommer inte använda mig av några begrepp som inte står på ordlistan.

 

Eukaryota organismer = Organismer som har cellkärna

 

Prokaryota organismer = Organismer som inte har cellkärna

 

Gen = ett arvsanlag

 

Genom = Den sammansatta arvsmassan hos levande organismer, består av DNA.

 

DNA = står för deoxiribonukleinsyra, hela genomet består av DNA. Man kan likna DNA vid en ritning, cellerna byggs upp efter vad DNA ”säger”. DNA finns i cellkärnan och det är dubbelsträngat. DNA kan kopiera sig självt och den processen kallas för replikation.

 

 

Cellkärna = En organell i cellen. Den viktigaste organellen då den innehåller allt som kodar cellen.

 

RNA = står för ribonukleinsyra. Man kan säga att det är en enklare kopia av DNA och den process där det bildas kallas för transkription. RNA är enklare än DNA på det sättet att RNA är enkelsträngat. RNA styr proteinsyntesen i cellerna. Processen när RNA bildar protein kallar för translation.

 

 

Replikation = Processen där DNA kopierar sig självt. Detta sker i cellkärnan.

 

Transkription = Processen där DNA bildar en enklare kopia av sig självt, RNA. Processen sker i cellkärnan.

 

Translation = Processen där RNA genomför proteinsyntesen och protein bildas. Processen sker tillskillnad från tidigare (ovanstående) processer inte i cellkärnan, utan i cytoplasman.

 

Kromosom = En struktur i cellen som bär genomet (hela arvsmassan). Människan har 23 stycken par kromosomer (46 stycken) i alla sina celler utom i köncellerna där den bara har 23 (hälften av i de vanliga cellerna)

 

P-generationen = Föräldrargenerationen.

 

F1-generationen = Son/dotter-generationen (alltså barn till P-generationen).

 

Alleler = Olika former av samma gen.

 

Monohybrid korsning = När man bara undersöker ett utslag av ett anlagspar(egenskap) är det en monohybrid korsning.

 

Dihybrid korsning = När man undersöker utslag av flera anlagspar(egenskaper) är det en dyhybrid korsning.

 

(VILKEN STOR BOKSTAV SOM HELST) t.ex. (S) = Det dominanta anlaget

 

(vilken liten bokstav som helst) tex (s) = Det recessiva anlaget

 

(Ss) / (SS) /(sS) /(ss) = Hur anlaget ser ut i individer (i könceller har man bara en bokstav)

 

Genotyp = Hela uppsättningen, även de som inte syns. Tex så är alla dessa (Ss) / (SS) /(sS) /(ss). Alltså att genotypen visar även de egenskaper som inte syns.

 

Fenotyp = Den delen av genotypen som syns, tex om fenotypen är (Ss) så är fenotypen (S) eftersom det är den egenskapen som syns utåt.

 

 

Olika nedärvningstyper

 

Homozygot eller heterozygot

För många gener finns två alleler, tillexempel för blomfärg. Det finns tex en allel för vit färg och en för gul färg. Om båda allelerna står för samma sak, tillexempel vit färg, så är allelen homozygot. Men om två alleler står för olika saker, tillexempel en för vit färg, och en för gul färg, då är allelen heterozygot. De olika zygottperna bildas med lika stor förhållande, dvs, varannan blir homozygot och varannan blir heterozygot.

 

Dominans och recessivitet

När en heterozygot allel utvecklar den ena egenskapen, tillexempel gul färg (när det finns anlag för både vit och gul färg) så säger man att den gula färgen är dominant. Den andra egenskapen som inte syns är då recessiv. Förhållande rent teoretiskt mellan vilken egenskap som syns (dominant eller recessiv) är förhållandet 3:1, alltså, 25 % av avkomman bör få den recessiva egenskapen som synlig.

 

Hur blir det om båda föräldrar är homozygota då, med två olika egenskaper?

Då blir det så att avkomman blir heterozygot och beroende på vilken av föräldrarnas egenskaper som är dominant och vilken som är recessiv är avgörande för vilken egenskap som avkomman får. Avkomman får självfallet den dominanta egenskapen som synlig och den recessiva som osynlig.

 

F1-korsning

Om man korsar två stycken heterozygota individer så finns det fyra kombinationsmöjligheter per avkomma; (Ss) / (SS) /(sS) /(ss). Om det blir (Ss) eller (sS) kommer avkomman att få den dominanta egenskapen(S) som synlig och den recessiva (s) som osynlig. Om den istället blir (SS) så kommer den få dominanta egenskapen som synlig då det bara finns dominanta egenskaper. Om den blir det fjärde alternativet (ss), så kommer det recessiva anlaget vara det som syns eftersom det bara finns recessiva anlag.

 

Könsbunden nedärvning

Det finns en viss typ av egenskaper som är X – och/eller Y-kromosombundna. Det vanligaste är att sådana egenskaper sitter på X-kromosomen. Som bekant har man olika kromosomuppsättning beroende på om man är man eller kvinna. Kvinnor har uppsättningen XX och ”skickar” därför alltid X till sitt barn, oavsett kön på barnet. Män har uppsättningen XY och det är beroende på vilken av dessa som mannen ”skickar” som avgör vilken kön barnet blir. Många egenskaper som är könsbundna är recessiva och sitter på X-kromosomen. Därför är det ovanligt att en kvinna blir drabbad av egenskaper som sitter på X-kromosomen, just för att kvinnor har två X-kromosomer och för att hon ska bli drabbad måste både hennes föräldrar vara drabbade av egenskaper som sitter på X-kromosomen. Det kan räcka med att en kvinnas mamma är bärare på en sådan egenskap, och att pappan är drabbad, för att dottern ska få det, men det är 50% risk att hon ärver den egenskapen och 50% risk att hon inte blir drabbad, men istället blir bärare. Män blir alltså oftare drabbade av X-kromosombundna egenskaper, just för att de bara har en X-kromosom och då spelar det inte heller någon roll att egenskapen är recessiv. Män kan alltså inte vara bärare av en sådan egenskap utan att vara drabbad. Om en man som är drabbad sedan får en dotter så kommer dottern alltid att bli bärare utav egenskapen, eftersom den sitter på X-kromosomen och när det är en flicka så har hon XX, ett X från mamman och ett från pappan. Exempel på könsbunden nedärvning är en viss typ av färgblindhet och den vanligaste typen av blödarsjuka.

 

Kodominanta gener och intermediär nedärvning

Ibland har den recessiva allelen ingenting att säga till om på fenotypen, de egenskaper som syns kommer ändå att vara de dominanta. Men ibland spelar både den recessiva och den dominanta in för hur egenskapen ska bli. När båda alleler spelar in för hur egenskapen ska bli kallas det för kodominanta gener. Detta kan göra en ko svart med vita fläckar tex, och då det är mest vitt är det den starkare allelen, och den svarta allelen är den svaga. Ibland, om de båda allelerna är lika starka, så blir det en blandning av dessa. Det skulle göra kossan i mitt tidigare exempel grå. Om man då skulle korsa denna gråa kossan med en annan grå ko skulle förhållandet svarta, gråa och vita kossor vara 1:2:1. Man måste dock komma ihåg att gråa kossor inte är en egen allel, utan en egenskap som uppstår när två andra alleler är lika starka.

Korsningsschema: När man gör korsningsschema så skriver man (som jag tycker är bäst och tydligast) är att man skriver fenotypen i varsin ruta på varje individ i P-generationen. Om det är möjligt att anlaget är heterozygot skriver man även med det recessiva anlaget. Om vi tar exemplet med blodgrupp så blir det mycket tydligare. 0 är en blodgrupp som är ett recessivt anlag, det vill säga att alla som har andra blodgrupper (utom AB) kan bära på ett anlag för blodgruppen 0. Om vi säger att mamman har blodgruppen 0, då har hon genotypen 00 och fenotypen 0. Om pappan tillexempel har blodgruppen A så kan han ha genotypen AA eller A0, det vet vi inte. Fenotypen är i alla fall A och om man vill veta vilken blodgrupp deras barn kommer att tillhöra så kan man göra ett enkelt korsningsschema. Det går till såhär:

 

 

Man kan också skriva med hela genotypen men oftast så krånglar det bara till schemat i onödan, om man inte ska göra ett korsningsschema för fler än en egenskap.

 

När det gäller min forskning så ska jag göra ett korsningsschema hur det borde blir, sedan ska jag jämföra med det praktiska resultatet och se hur mycket mitt korsningsschema stämmer. De egenskaper jag ska studera är vildtypen (röda ögon, ”raka” vingar(alltså inte ihopknycklade)) v.s. den muterade typen (vita ögon, börja vingar(ihopknycklade)). Vildtypen är dominant eftersom både röda ögon och raka vingar är dominanta anlag. Men vi vet ju inte hur genotypen ser ut, den kan bära på recessiva anlag. Vita ögon och böja vingar är båda två recessiva anlag, så vi vet att den bara har recessiva anlag. Jag döper röd ögonfärg till (Ö) och vit till (ö), jag döper raka vingar till (V) och böjda till (v).Vi bestämmer att hanen är av den muterade typen och honan är av vildtypen. Då kommer korsningsschemat att se ut såhär:

 

 

Alternativa metoder

Kategori: Loggbok

Hej igen!
 
Jag har nog löst problemet med mitt korsningsschema så det kommer upp alldeles strax. Först tänkte jag berätta att jag har ändrat lite i hur jag ska göra med mitt arbete. För det första så är det fullkomligt omöjligt att få tag i några vilda bananflugor nu, det går bara inte! Så jag har gett upp den tanken, pratat med min lärare om det och han sa att det inte gör så jättemycket. Det är inte hela världen om jag råkar ha ihjäl några av mina beställda flugor menade han så jag får lita på det. Anledningen till att det inte går att få tag på några vilda flugor är väl helt enkelt att de inte trivs i denna kylan, och jag har lite problem med hur jag ska få dem att trivas hos mig då, jag tror att jag har en lampa någonstans som värmer väldigt bra, men jag får kolla upp det. En till grej som har ändrats är förmodligen sövningsmetoden. Jag fick tips från Emilia att jag borde kolla upp i alla fall hur det går till att söva bananflugor genom nedfrysning och jag har läst på en del om det här: http://www.angelfire.com/on2/killi/banan.html . Där står det även att man inte bör använda nipagin som jag tidigare skrivit att jag ska använda. Jag kommer absolut testa frysmetoden istället för att söva med eter, då det känns enklare helt enkelt, men jag är osäker huruvida jag ska använda nipagin eller inte, så detta ska jag diskutera med min lärare hade jag tänkt.
 
Detta ska jag alltså göra nästa gång jag jobbar med projektet:
  • Kolla upp vart jag har min lampa
  • Diskutera med Peter huruvida jag ska använa nipagin och om vi bestämmer att det ändå är det bästa så ska jag köpa det.
  • Handla ingredienterna i det recept jag tidigare lagt upp
 
jag lägger alldeles strax upp arbetet och en analys jag gjorde igår!

Har jobbat för fullt..

Kategori: Loggbok

Har suttit i tre timmar med mitt projektarbete nu, om inte mer. Jag har gjort ett dokument som inom kort kommer upp på bloggen, har bara lite problem med mitt korsningsschema som jag måste kolla upp med min lärare. Så imorgon (om jag får tag på Peter imorgon) kommer det jag skrivit upp här, även en analys och en planering på hur närmaste tiden ser ut. Men nu är det natt och jag måste sova. Godnatt.

Frågor

Kategori: Loggbok

Hej bloggen! Har än en gång tagit för lång tid sedan jag bloggade, men mycket har hänt. Jag har varit sjuk i nästan två veckor, jobbigt. Men jag har i alla fall gjort lite sedan sist, jag skrev frågor innan jag blev sjuk och har svarat på dem nu efteråt. Jag ska lägga upp svaren i bloggen men ska skriva en liten utvärdering först tänkte jag. 
 
Det har gått relativt bra att jobba, men det är svårt att hitta allmän information om bananflugor. På biblioteket finns det bara barnböcker som har något med bananflugor att göra, och på internet handlar det mest om hur man blir av med bananflugor. Men jag har fått ihop svar på mina frågor i alla fall, och det är ju ett plus. Det är inte så konstigt att det inte finns så mycket information, det är inte direkt ett husdjur, det räknas mer som ett skadedjur så folks almänna uppfattning är lite negativ. Det är ju i och för sig inte så konstigt, alla vet ju hur irriterande det kan vara med ett gäng bananflugor i köket.
 
 
Här är frågorna som jag har svarat på den senaste tiden:
 

♥       Vad äter bananflugor?

Här är ett recept på mat man kan koka till flugorna.

Koka upp 175ml kallt vatten, 5,4g agar och 1,9g maizena (majsstärkelse) i en flaska, blanda sedan ihop det med en lösning gjord av 80ml varmt vatten, 6g socker och 10g färskjäst. Tillsätt även antimögelmedel som t.ex. nipagin.

Har hittat receptet här: http://projektarbete-pakanv3c.blogspot.se/search?updated-min=2008-01-01T00:00:00%2B01:00&updated-max=2009-01-01T00:00:00%2B01:00&max-results=5

 

♥       Hur ser man om en bananfluga är en tjej eller kille?

Honorna är 2,5 mm långa, hanarna är mindre och baksidan av deras kropp är mörkare. Hanar har också en tydlig svart fläck på bakkroppen som är rätt otydlig när flugan är nykläckt. Hanen har också en borstliknande fiberstruktur på mellanfotsbenet. Honorna är också spetsigare än hanarna och har ett äggläggningsrör.

 

(bild lånad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Bananfluga)

 

♥       Hur många kromosomer har en bananfluga?

8 st kromosomer.

 

♥       Vad krävs för att få en bananfluga att trivas i fångenskap?

Inte speciellt mycket, mat och värme. Det ska vara ungefär 25° C för att flugorna ska trivas och för att nya generationer ska utvecklas i rätt takt.

 

♥       Hur snabbt förökar sig en bananfluga och hur många generationer kan man ha vid liv samtidigt?

En bananfluga lever i 2-3veckor och en hona lägger ungefär 500 ägg under sin livstid. På ett dygn utvecklas äggen från ägg till larver, 4 dygn för larven att bli puppa och ytterligare 4 dygn för puppan att bli fluga. 9-10 dygn tar det alltså för en ny generation att komma till, och då kan alltså 3 generationer vid liv samtidigt.

Möte + projektplan klar

Kategori: Loggbok

Halloj!
 
Det blev inte riktigt som jag tänkt, jag hade ju tänkt prata med Peter (min handledare som kan ämnet) i måndags men jag var sjuk då så när jag träffade honom i onsdags så bokade jag ett möte med honom och det har jag haft idag. Har fått svar på mina frågor och därefter gjort klart min projektplan. Jag ska publicera den här snart, ska bara be min handledare kolla på den först. Arbetet går bra, nästa gång ska jag alltså visa min projektplan för min handledare och sedan ska jag försöka få tag på lite random bananflugor och studera mitt ämne vidare. Jag reflekterar lite grann nu faktiskt, eller ja, allt är ju fortfarande naturvetenskap, väldigt mycket "så här är det" och det lämnar ju inga tolkningsmöjligheter. Dock så har jag tänkt på hur sjukt mycket det är att tänka på, och jag ska ändå bara jobba med bananflugor! Tänk de som gör djurförsök på möss och sånt, det måste ju vara sjukt mycket förarbete. Iofs är det ju en liten andel av djurförsöken som lyckas så de kanske är lite för slarviga med förarbetet? Jag har inte tid att vara slarvig, jag har bara en chans. 
 
Det känns i alla fall som att jag kommit igång på allvar nu och det känns toppen. Om en månad ungefär kommer flugorna, då är det verkligen på allvar! Men jag har en del att göra innan dess så vi får hoppas att tiden inte går för fort, men Peter trodde att det räcker om jag får en månad på mig att öva lite och så. 
 
Det var allt för idag, Trevlig Helg! :)
 

Sedan sist..

Kategori: Loggbok

Hej & Hå!
 
Det var ett tag sedan jag skrev här, men det betyder inte att jag inte jobbat med mitt projekt. Jag har sedan jag sist skrev på bloggen läst in mig lite grann på mitt ämne. Jag lånade ett gäng böcker av min biologilärare, som också är min andra handledare för projektet. Jag har läst en del och det snurrar väldigt mycket bananflugor i mitt huvud just nu. Loggboken är ju delvis till för att reflektera men jag måste erkänna att jag inte reflekterar så mycket över det jag läser. Detta är naturvetenskap, det är fakta och det finns inte så mycket att ifrågasätta kring det, det är bara så det är liksom. Lite reflektioner har jag väl ändå gjort, som tillexempel om nedärvningstypen för ögon hos bananflugor är kodominant, blir ögonen prickiga då eller? 
 
Som ni märker har jag en del kvar att läsa på om, och idag har jag skrivit min projektplan, nästan färdig. Jag har inte kunnat göra den helt klar eftersom jag har en del frågetecken att ta reda på med min handledare, så jag publicerar planen här när jag känner mig helt klar, som jag ska försöka vara i morgon.
 
Det var allt för denna gången, men jag lovar att det inte kommer ta lika lång tid som det gjorde förra gången innan jag skriver igen!
 
 

Första riktiga dagen

Kategori: Loggbok

Första riktiga dagen med projektarbetet är avslutad. Idag har har fastställt helt säkert vad jag ska göra, skapat denna bloggen som kommer innehålla all information i projektarbetet, utom projektdokumentationen. Jag har också skrivit min idéskiss. Det har gått bra att jobba idag, jag känner mig bara lite osäker på om detta är för svårt för mig, om jag verkligen klarar det. Min blogg är fortfarande stökig så det är det jag planerar att lägga fokusen på utanför skoltid, eftersom jag är klar med läxan (idéskissen) som är tills på måndag. Nästa gång jag jobbar med detta på skoltid ska jag börja med inläsningen så jag planerar att gå en runda till biblioteket.