Mitt sista inlägg
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
+ ♂ - vg ♀
Resultat: 48 % vildtypen (+), 52 % vitögda (w)
Nedärvningstyp: Dominant nedärvning där hanen (vildtypen) är heterozygot (har ett dominant och ett recissivt anlag) med genotyp +w och honan (den vitögda) är homozygot med genotyp ww. Den dominanta genen är vildtyps-genen. Den recessiva genen sitter på Y-kromosomen (det vet jag utifrån resultatet i nästa korsning).
+ ♀ - vg ♂
Resultat: 100 % vildtypen (+), 0% vitögda (w)
Nedärvningstyp: Dominant nedärvnings där båda är homozygota. Honan har genotyp ++ (båda dominanta anlag) och hanen har genotyop ww (båda recessiva anlag). Anledningen till att viltypshonan här är homozygot och vildtypshanen i den tidigare korsningen var heterozygot är att den recessiva genen sitter på Y-kromosomen och honan har som bekant ingen Y-kromosom och det gör henne till homozygot.
+ ♂ - B ♀
Resultat: 50 % vildtypen (+), 50% månformade ögon (B)
Nedärvningstyp: Dominant nedärvning där den ena är homozygot och den andra är heterozygot, det spelar ingen roll vilken som är det. Vi säger att hanen har genotyp ++ (bara anlag för vanliga ”vildtypsögon”) och honon har genotyp B+ (ett anlag för vanliga ”vildtypsögon” och ett för månformade ögon) och det anlaget för månformade ögon är dominant så kommer det bli resultatet ovan. Det kan också vara så att det är tvärtom, att hanen har genotypen +B och honan BB, och att vildtypsanlaget är dominant. Det kan alltså vara på båda sätten.
+ ♀ - B ♂
Resultat: 44 % vildtypen (+), 56 % månformade ögon (B)
Nedärvningstyp: Dominant nedärvning där den ena är homozygot och den andra är heterozygot, det spelar ingen roll vilken som är det. Vi säger att hanen har genotyp ++ (bara anlag för vanliga ”vildtypsögon”) och honon har genotyp B+ (ett anlag för vanliga ”vildtypsögon” och ett för månformade ögon) och det anlaget för månformade ögon är dominant så kommer det bli resultatet ovan. Det kan också vara så att det är tvärtom, att hanen har genotypen +B och honan BB, och att vildtypsanlaget är dominant. Det kan alltså vara på båda sätten.
+ ♂ - w ♀
Resultat: vildtyp (+) 60 %, vinglösa (vg) 20 %, halva ”konstiga” vingar 20%
Nedärvningstyp: Jag tror att det är dominant nedärvning på samma sätt som den näst översta, att båda är homozygota, men att den som har halva ”konstiga” vingar har skadat vinglarna på något sätt så att den egentligen tillhör viltypsgruppen. Det ger att vildtypen är 80 % och de vinglösa är 20 %. Det borde blivit 100 % vildtypen så någonting är fel med denna korsning. Det behövs vidare forskning för att säkerställa det.
+ ♀ - w ♂
Resultat: vildtypen (+) 100 %, vinglösa (vg) 0 %
Nedärvningstyp: Dominant nedärvnings där båda är homozygota. Honan har genotyp ++ (båda dominanta anlag) och hanen har genotyop vgvg (båda recessiva anlag). När man korsar dessa anlag blir det alltid det dominanta anlaget som blir fenotypen.
vg ♂ – e ser ♀ och vg ♀ – e ser ♂
Resultat: Ingen parning och därmed ingen förökning. Anledningen till detta är att ibland när två väldigt muterade flugor korsas är de inte tillräckligt levnadskraftiga för att kunna föröka sig med någon som inte heller är levnadskraftig.
De två sista korsningar har jag inte rett ut än, så jag återkommer med det. Sedan kan jag också säga att jag ska hålla min lektion för 6:orna den 20 maj. Det jag ska göra tills dess är att förbereda lektionen och att bli klar med resultatet. Jag har till den 27 maj på mig med projektplanen och jag har skrivit allt utom analys och reflektionen så jag ska nog hinna. Dock så är jag inte helt klart med resultatet då jag inte är klar med resultatet i de två sista korsningarna.
Kategori: Loggbok
Jag använder mig ju av eter när jag söver mina flugor. Jag tänkte att jag skulle berätta lite om det.
Eter, eller dietyleter som det egentligen heter är en genomskinlig, lättflyktig och mycket brandfarlig vätska. Den är löslig i vatten. Eter är ett effektivt narkosmedel för att söva alla levande varelser, det var ett av de första narkosmedlen och har används från 1842 till 1950-talet för att söva människor Etern ersattes då av halotan eftersom detta var ett säkrare alternativ då det inte är brandfarligt. Eter har även smärtstillande effekter. Anledningen till att man sövs av eter är att det fungerar som blockerare i nervsystemet, vilket betyder att de förhindrar impulser att fortsätta sin bana fram i kroppen. Detta sker eftersom etern påverkar cellmembranet så att ett normalt jonutbyte inte kan ske och därför uppstår ingen aktionspotential (vilket gör att kroppen är i total vila hela tiden).
Kategori: Loggbok
Jag tänkte berätta lite om sövningsprocessen. Jag har, med hjälp av min extrahandledare, byggt en sövpotta. Denna är uppbyggd så att det är en stor burk/flaska, som är till hälften fylld med bomull (som är fuktig av eter). I den stora burken finns också en liten burk med små hål i. Det är i denna lilla burk som bananflugorna ligger under sövningen. Hålen är till för att eter-ångorna ska nå flugorna. I den lilla burken är också en tratt fastskruvad, denna är till för att det ska vara lätt att hälla i flugorna i den lilla burken. Så här ser den ut:
När jag häller i flugorna ser jag till att de inte flyger eller kryper ut genom att slå burken lätt i bordet. När alla har somnat väntar jag 20 sek samtidigt som jag ger lite ”puffar” så att de ska få i sig lite extra eterångor (så att de sover ett tag).
Det är inte så svårt, det svåra är egentligen att hitta ett sätt så att man inte får i sig för mycket eter själv. Min lärare föreslog att jag skulle vara på min veranda men jag testade det och det blåste för mycket, så istället satte jag igång fläkten på max, öppnade altandörren på max och även ett fönster så att det blåste lite korsdrag. Detta fungerade riktigt bra. Det gäller också att så fort man har sövt klart en stam så måste man på med locket på sövningspottan så att det inte kommer ut onödigt mycket eter utanför där.
Kategori: Loggbok
När det gäller bananflugan är det inte många som har en positiv inställning till dem. De är i mångas ögon sedda som ett skadedjur. Många känner till dem som några som hälsar på vid höstkanten och nästan är omöjliga att få död på. Anledningen till att det är så är att de trivs bra i rumstemperatur och kan livnära sig på matrester. Deras vetenskapliga namn är Drosophila melanogaster som betyder "mörkbukad dagg-älskare" på grekiska. De har fått sitt mer alldagliga namn Bananfluga eftersom man ofta kan hitta bananflugor vid frukt. Vildtypen av bananflugan har ögon som är röda likt hustegel, brun-gul kropp och runt buken har de tvärgående vingar som är svartaktiga i färgen. När det bildas en ny generation genomgår bananflugan något som kallas för fullständig metamorfos. Detta innebär att under utvecklingen är flugan fyra olika saker, nämligen; först ägg, sedan larv, sedan puppa och till sist fluga.
Många hatar bananflugor och försöker göra mat för att döda dem, men det finns också dem som gör mat för att flugorna ska överleva. Flugorna är nämligen populära inom vetenskapen. Tekniskt sett var bananflugan det första djuret i rymden. De används också ofta när man forskar i ämnet genetik och deras kromosomer ligger i deras salivkörtlar, är stora och därför lätta att studera. De har åtta stycken kromosomer, alltså fyra par. Bananflugor är också bra som levande föda till olika djur eller köttätande växter.
När bananflugor parar sig går det till såhär: Hanen petar lite på honans huvud först, och sedan smakar han en liten bit av henne, för att se om hon är rätt art. Om hon är det så börjar hanen förfölja honan vart hon än går. När han gör detta så fäller han också ut en av sina två vingar. Vingen vibrerar vilket gör att den utsänder ett visst ljud, ungefär som en kärlekssång. Honan kommer att uppfatta sången och då måste hon bestämma om hon vill para sig med hanen eller inte. Om hon beslutar att hon vill det kommer hon att sakta ner och fälla ut vingarna, hanen kommer att klättra upp på honan och betäcka henne, ungefär som hundar gör. Om hon istället bestämmer att hon inte alls vill para sig med hanen kommer hon försöka sparka bort honom och börja flaxa med vingarna. Flaxningen låter på ett visst sätt och bildar på så sätt en avvisningssång. Om hon inte orkar med hela denna ”avvisningsprocessen” så kan hon också tacka nej genom att helt enkelt flyga därifrån.
Honorna är dock rätt så kräsna, de parar sig inte med första bästa. Om tillexempel hanen har tillbakabildade vingar (vg) och honan är av vilken typ som helst, kommer hon först inte vilja para sig med honom. Hon hör på kärlekssången att något är fel med hans vingar och hon vill ju bara para sig med någon som har så bra genetiska förutsättningar som möjligt. Om det inte finns någon annan kommer hon dock att bara sig med hanen ändå eftersom hon annars missar chansen att föra sina gener vidare.
När hanen har betäckt honan så sparar hon hanens sperma i sin kropp tills hon känner för att lägga ägg, så den ”egentliga” befruktningen sker inte förrän hon lägger ägg.
Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bananfluga
http://nobelpriskampen.se/2008/bananflugan/parningsbeteende.html
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Jag har nu fixat ihop alla mina korsningar jag vill göra. Gjorde det mesta i onsdags, saknade då tre stycken virginella honor (honor som är precis nykläckta och aldrig blivit befruktade). Det kläcktes dock just tre stycken av de jag behövde igår så jag ordnade det då. Skulle ringa min lärare när jag var klar med sövningen men det är fredagskväll nu så väntar nog tills på måndag. Sövningen har gått bra och jag har blivit mycket bättre på att sortera flugorna. Det som är kvar nu av mitt arbete är att låta flugorna para sig och sedan när de har varit tillsammans några dagar ska jag hälla bort P-generationen så att F-generationen kan kläckas. Sedan när den nya generationen är kläckt ska jag analysera hur resultatet blivit. Så nu är det egentligen bara att vänta några dagar, hälla över p-generationen i andra provrör och sedan vänta ännu mer. Jag tänker såklart inte sluta jobba med mitt arbete för det utan jag har gjort en lista på saker jag skulle vilja ta upp lite mer, saker som jag tänkt på under arbetets (med flugorna) gång. Jag tänkte skriva en del saker nu för att pricka av min lista och skriva lite nästa vecka. Det jag skulle vilja ta upp är lite mer fakta om bananflugan som art, om hur sövningen går till och hur eter fungerar i sövningssyfte. Jag skulle också vilja skriva en bra analys om hur arbetet gått och lägga upp bilder.
Kategori: Loggbok
Har nu bestämt vilka korsningar jag ska göra. För det första ska jag inte göra några korsningar alls med sorten med brunröda ögon (bw (D)), just för att jag inte ser någon skillnad på det som kallas för röda ögon och de som då har brunröda ögon. Korsningarna jag ska göra är följande:
+ ♂ - vg ♀
+ ♀ - vg ♂
+ ♂ - B ♀
+ ♀ - B ♂
+ ♂ - w ♀
+ ♀ - w ♂
Detta är mina viktigaste korsningar, jag har valt att korsa samma stam två gånger men byta plats på könen. Detta gör jag av den enkla anledningen att om det skulle vara könsdominant nedärvning så kommer jag märka det om jag korsar såhär.
Min hypotes är att de flugorna som kläcks efter jag har korsat ovanstående kommer ha vildtypsanlagen. Detta tror jag eftersom jag förmodar att vildtypen är dominant just eftersom det är den som är vildtypen. Stammarna med mutationer lär vara recessiva då de inte är vildtypen (de har blivit utkonkurrerade som vilda under evolutionens gång och är därför inte vildtypen).
Om det inte är enligt min hypotes (dominant nedärvning) så ska jag bestämma nedärvningstyp.
Mina andra korsningar som jag ska göra är inte lika viktiga men de är intressanta. Jag vill göra dessa korsningar för att jag vill se vilken av två mutationer som ”vinner” när man korsar dem eller om de rent av blir någon annan typ av nedärvningar. Som jag tidigare skrev utgår jag från att mutationerna är recessiva så det blir verkligen intressant att se två recessiva anlag mötas i en korsning. Jag tänker fokusera på mutationer gällande ögonfärg och vingar. Jag ska studera resultatet och bestämma vilken typ av nedärvning det är. Jag har ingen hypotes när det gäller detta så det blir mycket intressant att se hur det blir. Här är korsningarna jag tänker göra:
vg ♂ – e ser ♀
vg ♀ – e ser ♂
w ♂ – se e ♀
w ♀ – se e ♂
Förövrigt så har jag sorterat flugorna efter kön sedan sist och jag löste problemet med kondensen. Lösningen var att ta ut rören med mat i lite tidigare från kylen så att kondensen hinner dunsta innan man häller ner flugorna. Jag kan inte heller ha ”skumlocken” på varken i kylen eller när kondensen får dunsta då avdunstningen då tar mycket längre tid. Sedan har också min lärare ringt mig därför att han är orolig när jag håller på att söva mina flugor med eter. Jag berättade att jag fått mycket näsblod vid sövningen och han var lite bekymrad över det. Hans förslag som lösning på detta problem var att jag skulle vara ute på min veranda och söva dem. Detta ska jag testa nästa gång jag söver dem, jag misstänker att det blir imorgon. Jag har missat några kläckningar eftersom jag inte var hemma i helgen men jag har hällt över de nykläckta i nya rör och väntar spänt på att fler ska kläckas så jag kan börja min studie med korsningarna.
Det var allt för idag, jag ska uppdatera min projektplan i veckan tänkte jag, och så återkommer jag när jag gjort mer med flugorna.
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Hej igen! Igår testade jag och Peter att söva flugorna genom att frysa dem, och det verkade gå bra. Idag ska jag sortera hanar för sig och honor för sig, inom varje sort. Jag har fixat lite praktiska saker än så länge idag, såsom att skriva på provrör och även på de små burkarna som jag har när jag ska söva flugorna. Jag har även testat att söva fem stycken av sorten vg och det tog lite tid, först testade jag att ha de i frysen i 3 minuter, men då vaknade de jättesnabbt, sedan testade jag fem minuter med samma resultat där. Till sist satte jag in dem i sju minuter och de sover fortfarande efter det. Jag har sorterat de fem jag provade på och det blev tre hanar och två honor. Jag sitter nu och väntar på att de ska vakna, jag vill se så att de lever innan jag gör likadant med de andra, för annars tar jag död på alla och det vill jag verkligen inte. Nedan är bild på sövningsburkarna, på provrören med namn på och på hur det ser ut när jag kikar på flugorna.
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Kategori: Loggbok
Hej! Jag bloggar via mobilen nu, det verkar funka! Jag har kollat med min lärare angående Agar och han ska beställa det åt mig. Det känns bra. Sedan så har jag också kollat temperaturen i min lilla bur och imorse var det 23,7 grader men nu precis när jag gick så var det 26 grader. Eftersom lampan har varit på lika mycket hela helgen måste den bli påverkad av den värme som alla vi som var i klassrummet avger. Jag tror att det blir jättebra bara jag inte har flugorna i ett rum med så mycket folk i.
Kategori: Loggbok