Lite sorgligt är det allt, att detta är mitt sista inlägg någonsin på denna bloggen. Min projektdokumentation är så gott som klar, jag fixar lite smådetaljer just nu. Någonting som förbryllat mig är att jag har upptäckt och fått det bevisatt att månformade ögon är ett dminant anlag gentemot vanliga vildtypsögon. (Källa: http://www.mun.ca/biology/dinnes/B2250/DrosophilaGenetics.PDF). Det var allt för mig och jag ska snart skicka in min projektdokumentation. Mitt arbete är nu slut och det har varit mycket intressant. Jag kan absolut tänka mig att jobba med genetik i framtiden.

 

 

Tack för mig!

Jag har nu tagit fram nya resultat. Här är de:

Jag har gjort totalt fel mina resultat.. suck! jag har inte tagit hänsyn till den typ viktigaste faktorn av alla, att de bara är rena linjer vi har beställt, dvs att alla är homozygoter. Nu får jag göra om alla mina korsningsscheman och sånt, yeey.. Åker till turkiet i morgon och hoppas jag hinner klart innan dess, men jag har ju hela natten på mig så det gör jag nog. SUCK!

Jag har nu bestämt vilken nedärvningstyp det blev efter korsningarna. Detta har jag bestämt efter att ha gjort väldigt många korsningsschema och sedan sett vilka typer som är möjliga. Jag vet inte om detta är rätt men jag tänkte också skicka iväg ett mail till min lärare så han får säga vad han tror. Detta är i alla fall vad jag tror:

 

+ ♂ - vg ♀ 

Resultat: 48 % vildtypen (+), 52 % vitögda (w)

Nedärvningstyp: Dominant nedärvning där hanen (vildtypen) är heterozygot (har ett dominant och ett recissivt anlag) med genotyp +w och honan (den vitögda) är homozygot med genotyp ww. Den dominanta genen är vildtyps-genen. Den recessiva genen sitter på Y-kromosomen (det vet jag utifrån resultatet i nästa korsning).

 

+ ♀ - vg ♂

Resultat: 100 % vildtypen (+), 0% vitögda (w)

Nedärvningstyp: Dominant nedärvnings där båda är homozygota. Honan har genotyp ++ (båda dominanta anlag) och hanen har genotyop ww (båda recessiva anlag). Anledningen till att viltypshonan här är homozygot och vildtypshanen i den tidigare korsningen var heterozygot är att den recessiva genen sitter på Y-kromosomen och honan har som bekant ingen Y-kromosom och det gör henne till homozygot.

 

+ ♂ - B ♀

Resultat: 50 % vildtypen (+), 50% månformade ögon (B)

Nedärvningstyp: Dominant nedärvning där den ena är homozygot och den andra är heterozygot, det spelar ingen roll vilken som är det. Vi säger att hanen har genotyp ++ (bara anlag för vanliga ”vildtypsögon”) och honon har genotyp B+ (ett anlag för vanliga ”vildtypsögon” och ett för månformade ögon) och det anlaget för månformade ögon är dominant så kommer det bli resultatet ovan. Det kan också vara så att det är tvärtom, att hanen har genotypen +B och honan BB, och att vildtypsanlaget är dominant. Det kan alltså vara på båda sätten.

 

+ ♀ - B ♂

Resultat: 44 % vildtypen (+), 56 % månformade ögon (B)

Nedärvningstyp: Dominant nedärvning där den ena är homozygot och den andra är heterozygot, det spelar ingen roll vilken som är det. Vi säger att hanen har genotyp ++ (bara anlag för vanliga ”vildtypsögon”) och honon har genotyp B+ (ett anlag för vanliga ”vildtypsögon” och ett för månformade ögon) och det anlaget för månformade ögon är dominant så kommer det bli resultatet ovan. Det kan också vara så att det är tvärtom, att hanen har genotypen +B och honan BB, och att vildtypsanlaget är dominant. Det kan alltså vara på båda sätten.

 

+ ♂ - w ♀

Resultat: vildtyp (+) 60 %, vinglösa (vg) 20 %, halva ”konstiga” vingar 20%

Nedärvningstyp: Jag tror att det är dominant nedärvning på samma sätt som den näst översta, att båda är homozygota,  men att den som har halva ”konstiga” vingar har skadat vinglarna på något sätt så att den egentligen tillhör viltypsgruppen. Det ger att vildtypen är 80 % och de vinglösa är 20 %. Det borde blivit 100 % vildtypen så någonting är fel med denna korsning. Det behövs vidare forskning för att säkerställa det.

 

+ ♀ - w ♂

Resultat: vildtypen (+) 100 %, vinglösa (vg) 0 %

Nedärvningstyp: Dominant nedärvnings där båda är homozygota. Honan har genotyp ++ (båda dominanta anlag) och hanen har genotyop vgvg (båda recessiva anlag). När man korsar dessa anlag blir det alltid det dominanta anlaget som blir fenotypen.

 

vg ♂ – e ser ♀ och vg ♀ – e ser ♂

Resultat: Ingen parning och därmed ingen förökning. Anledningen till detta är att ibland när två väldigt muterade flugor korsas är de inte tillräckligt levnadskraftiga för att kunna föröka sig med någon som inte heller är levnadskraftig.

 

De två sista korsningar har jag inte rett ut än, så jag återkommer med det. Sedan kan jag också säga att jag ska hålla min lektion för 6:orna den 20 maj. Det jag ska göra tills dess är att förbereda lektionen och att bli klar med resultatet. Jag har till den 27 maj på mig med projektplanen och jag har skrivit allt utom analys och reflektionen så jag ska nog hinna. Dock så är jag inte helt klart med resultatet då jag inte är klar med resultatet i de två sista korsningarna.

 

När det gäller bananflugan är det inte många som har en positiv inställning till dem.  De är i mångas ögon sedda som ett skadedjur. Många känner till dem som några som hälsar på vid höstkanten och nästan är omöjliga att få död på. Anledningen till att det är så är att de trivs bra i rumstemperatur och kan livnära sig på matrester. Deras vetenskapliga namn är Drosophila melanogaster som betyder "mörkbukad dagg-älskare" på grekiska. De har fått sitt mer alldagliga namn Bananfluga eftersom man ofta kan hitta bananflugor vid frukt. Vildtypen av bananflugan har ögon som är röda likt hustegel, brun-gul kropp och runt buken har de tvärgående vingar som är svartaktiga i färgen.  När det bildas en ny generation genomgår bananflugan något som kallas för fullständig metamorfos. Detta innebär att under utvecklingen är flugan fyra olika saker, nämligen; först ägg, sedan larv, sedan puppa och till sist fluga.

 

Många hatar bananflugor och försöker göra mat för att döda dem, men det finns också dem som gör mat för att flugorna ska överleva. Flugorna är nämligen populära inom vetenskapen. Tekniskt sett var bananflugan det första djuret i rymden. De används också ofta när man forskar i ämnet genetik och deras kromosomer ligger i deras salivkörtlar, är stora och därför lätta att studera. De har åtta stycken kromosomer, alltså fyra par. Bananflugor är också bra som levande föda till olika djur eller köttätande växter.

 

När bananflugor parar sig går det till såhär: Hanen petar lite på honans huvud först, och sedan smakar han en liten bit av henne, för att se om hon är rätt art. Om hon är det så börjar hanen förfölja honan vart hon än går. När han gör detta så fäller han också ut en av sina två vingar. Vingen vibrerar vilket gör att den utsänder ett visst ljud, ungefär som en kärlekssång. Honan kommer att uppfatta sången och då måste hon bestämma om hon vill para sig med hanen eller inte. Om hon beslutar att hon vill det kommer hon att sakta ner och fälla ut vingarna, hanen kommer att klättra upp på honan och betäcka henne, ungefär som hundar gör.  Om hon istället bestämmer att hon inte alls vill para sig med hanen kommer hon försöka sparka bort honom och börja flaxa med vingarna. Flaxningen låter på ett visst sätt och bildar på så sätt en avvisningssång. Om hon inte orkar med hela denna ”avvisningsprocessen” så kan hon också tacka nej genom att helt enkelt flyga därifrån.

Honorna är dock rätt så kräsna, de parar sig inte med första bästa. Om tillexempel hanen har tillbakabildade vingar (vg) och honan är av vilken typ som helst, kommer hon först inte vilja para sig med honom. Hon hör på kärlekssången att något är fel med hans vingar och hon vill ju bara para sig med någon som har så bra genetiska förutsättningar som möjligt. Om det inte finns någon annan kommer hon dock att bara sig med hanen ändå eftersom hon annars missar chansen att föra sina gener vidare.

När hanen har betäckt honan så sparar hon hanens sperma i sin kropp tills hon känner för att lägga ägg, så den ”egentliga” befruktningen sker inte förrän hon lägger ägg.

 

 

Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Bananfluga

http://nobelpriskampen.se/2008/bananflugan/parningsbeteende.html

http://spa.118100.se/hanes/225086

Projektplan 2

 

Mål

Jag vill göra en studie i genetik med bananflugor där jag i min slutprodukt ska ha testat olika nedärvningstyper och hur vanliga dessa är. Jag vill uppnå att få flera generationer i min bananfluge-familj som gör att jag kan teckna ett fullständigt nedärvningsschema. Det första jag vill uppnå med mitt arbete är att få min population av bananflugor att trivas i fångenskap, sortera dem efter kön och sedan få dem att föröka sig. Ett delmål jag har med projektet är också att hålla en lektion i genetik med eleverna i årskurs sex.

 

Syfte

Jag vill göra detta projekt därför att genetik verkligen intresserar mig och för att jag vill testa lite hur det fungerar i verkligheten, inte bara se hur det borde bli enligt korsningsschema och liknande. Jag vill också se i hur stor utsträckning som i verkligheten blir som det borde bli, enligt korsningsschema och dylikt. Jag vill även göra projektet för att lite yngre personer, som inte är så insatta i ämnet genetik, ska få en inblick och förstå hur det fungerar och hänger ihop.

 

Problemformulering

Hur fungerar det med genetik? Vilka olika nedärvningstyper finns det? Till hur stor del stämmer tex korsningsscheman med verkligheten? Varför stämmer det inte helt?

 

Bakgrund

Jag valde att göra detta för att jag vill studera hur genetik fungerar praktiskt, genom att använda de teoretiska kunskaper jag redan har.

 

Avgränsningar

Ramarna för mitt arbete går vid en för stor studie. Jag kan inte köpa in hur många bananflugor som helst på grund av både ekonomiska skäl och tidsbrist och därför kan inte heller forskningen bli så omfattande. En omfattande forskning är ju alltid mest trovärdig men det är såhär det måste bli.

 

 

Metod

För att uppnå mitt mål behöver jag köpa in bananflugor, både med mutationer och vildtypen(med omuterade gener). Sedan bör jag få flugorna att trivas i fångenskap genom att bygga upp en miljö som är så lik deras ideala miljö som möjligt. Därefter bör jag bestämma vilka korsningar som ska göras. Jag bör också separera flugorna efter vilket kön de är, plocka ut virginella honor och sedan få flugorna att föröka sig. För att genomföra projektet behöver jag såklart bananflugor, detta kommer jag beställa i slutet av oktober ungefär. Jag behöver också provrör, material så att jag kan tillverka etrar och en lupp, allt detta finns på skolan. Jag behöver också mat till flugorna (det kokar jag själv).

 

Jag behöver ingen budget eftersom skolan står för materialet, eftersom jag delvis ska använda flugorna i undervisningssyfte. Jag kanske får bidra med lite pengar till mat till flugorna men jag behöver läsa in mig lite bättre på det innan jag kan avgöra det.

 

Tidsplan

Jag fördjupar mig i mitt ämne ungefär en månad till, sedan beställer jag flugorna. Där efter håller jag på med flugorna och gör mina korsningsexperiment med dem och skriver hur det går. Jag planerar att hålla min lektion någon gång till våren, mer precist kan jag inte säga i dagsläget. Min lektion ska vara som en delredovisning och jag planerar att jag ska ha korsat bananflugorna färdigt till dess, annars kan jag inte hålla lektionen. För att kunna hålla en lektion måste jag också fortsätta läsa in mig, så att jag kan förklara för de som inte har någon aning om det jag håller på med. Slutredovisningen är att göra en utvärdering på det jag gjort, se hur mycket teoretiskt som stämmer praktiskt och ta reda på vilken nedärvningstyp det är i mina korsningar.

 

De saker jag måste göra på min väg mot slutmålet är följande:

©       Skriva ner mina resultat och observationer

©       Skriva min utvärdering på projektet

©       Hålla min lektion

©       Skriva klart projektdokumentationen

 

 

Jag har skrivit en ny projektplan där jag gjort vissa ändringar. Jag tänker lägga upp planen här men jag tänker också skriva vilka ändringar jag gjort just för att det ska bli tydligare. Jag har gjort följande ändringar:

 

• Har ändrat så att jag ska hålla en lektion för 6:orna istället för 9:orna, av olika anledningar känner jag mig inte tillräckligt stark för att hålla en lektion för 9:orna
• Har tagit bort delen med att jag ska studera genavstånd, det är för omfattande helt enkelt
• Ändrat lite i tidsplanen och gjort lite ändringar här och där, bara för att göra planen tydligare

Sitter här och funderar lite, jag är fortfarande lite förbryllad över resultaten men jag har haft ett långt telefonsamtal med min lärare idag, han är lika förbryllad som jag är över vissa resultat, men tycker att vissa är självklara. Jag ska försöka lösa vilket nedärvningstyp det är i de olika fallen idag, och jag ska ta reda på det genom att göra olika korsningsschema. Jag kan dock konstatera att min hypotes bara stämmer i vissa fall och att jag inte kan anta att vildtypen är dominant. Nu när jag gör korsningsscheman så ska jag anta olika saker för att se vilken typ som stämmer på mina resultat, så jag måste absolut gå ifrån det konstaterandet jag gjort innan, att vildtypen alltid är dominant. 

 

Återkommer!

Har nu kollat mina resultat av korsningarna jag gjorde, helt förbryllande och sjuka resultat!! Jag är både chockad och förbryllad här. Jag vet inte hur jag ska tolka resultaten så jag ska försöka få tag på min lärare så fort som möjligt. Jag fick dock ta bort båda korsningarna mellan vg och e ser då dessa inte förökat sig alls! Det är också en sjuk grej, varför har de inte gjort det? Men jag återkommer när jag fått lite klarhet i resultaten.

 

Jag har nu fixat ihop alla mina korsningar jag vill göra.  Gjorde det mesta i onsdags, saknade då tre stycken virginella honor (honor som är precis nykläckta och aldrig blivit befruktade). Det kläcktes dock just tre stycken av de jag behövde igår så jag ordnade det då. Skulle ringa min lärare när jag var klar med sövningen men det är fredagskväll nu så väntar nog tills på måndag. Sövningen har gått bra och jag har blivit mycket bättre på att sortera flugorna. Det som är kvar nu av mitt arbete är att låta flugorna para sig och sedan när de har varit tillsammans några dagar ska jag hälla bort P-generationen så att F-generationen kan kläckas. Sedan när den nya generationen är kläckt ska jag analysera hur resultatet blivit. Så nu är det egentligen bara att vänta några dagar, hälla över p-generationen i andra provrör och sedan vänta ännu mer. Jag tänker såklart inte sluta jobba med mitt arbete för det utan jag har gjort en lista på saker jag skulle vilja ta upp lite mer, saker som jag tänkt på under arbetets (med flugorna) gång.  Jag tänkte skriva en del saker nu för att pricka av min lista och skriva lite nästa vecka. Det jag skulle vilja ta upp är lite mer fakta om bananflugan som art, om hur sövningen går till och hur eter fungerar i sövningssyfte.  Jag skulle också vilja skriva en bra analys om hur arbetet gått och lägga upp bilder. 

Har nu bestämt vilka korsningar jag ska göra. För det första ska jag inte göra några korsningar alls med sorten med brunröda ögon (bw (D)), just för att jag inte ser någon skillnad på det som kallas för röda ögon och de som då har brunröda ögon. Korsningarna jag ska göra är följande:

 

+ ♂ - vg ♀

+ ♀ - vg ♂

+ ♂ - B ♀

+ ♀ - B ♂

+ ♂ - w ♀

+ ♀ - w ♂

 

Detta är mina viktigaste korsningar, jag har valt att korsa samma stam två gånger men byta plats på könen. Detta gör jag av den enkla anledningen att om det skulle vara könsdominant nedärvning så kommer jag märka det om jag korsar såhär.

Min hypotes är att de flugorna som kläcks efter jag har korsat ovanstående kommer ha vildtypsanlagen. Detta tror jag eftersom jag förmodar att vildtypen är dominant just eftersom det är den som är vildtypen. Stammarna med mutationer lär vara recessiva då de inte är vildtypen (de har blivit utkonkurrerade som vilda under evolutionens gång och är därför inte vildtypen).

Om det inte är enligt min hypotes (dominant nedärvning) så ska jag bestämma nedärvningstyp.

 

Mina andra korsningar som jag ska göra är inte lika viktiga men de är intressanta. Jag vill göra dessa korsningar för att jag vill se vilken av två mutationer som ”vinner” när man korsar dem eller om de rent av blir någon annan typ av nedärvningar. Som jag tidigare skrev utgår jag från att mutationerna är recessiva så det blir verkligen intressant att se två recessiva anlag mötas i en korsning. Jag tänker fokusera på mutationer gällande ögonfärg och vingar. Jag ska studera resultatet och bestämma vilken typ av nedärvning det är.  Jag har ingen hypotes när det gäller detta så det blir mycket intressant att se hur det blir. Här är korsningarna jag tänker göra:

 

vg ♂ – e ser ♀

vg ♀ – e ser ♂

w ♂ – se e ♀

w ♀ – se e ♂

 

Förövrigt så har jag sorterat flugorna efter kön sedan sist och jag löste problemet med kondensen. Lösningen var att ta ut rören med mat i lite tidigare från kylen så att kondensen hinner dunsta innan man häller ner flugorna. Jag kan inte heller ha ”skumlocken” på varken i kylen eller när kondensen får dunsta då avdunstningen då tar mycket längre tid. Sedan har också min lärare ringt mig därför att han är orolig när jag håller på att söva mina flugor med eter. Jag berättade att jag fått mycket näsblod vid sövningen och han var lite bekymrad över det. Hans förslag som lösning på detta problem var att jag skulle vara ute på min veranda och söva dem. Detta ska jag testa nästa gång jag söver dem, jag misstänker att det blir imorgon. Jag har missat några kläckningar eftersom jag inte var hemma i helgen men jag har hällt över de nykläckta i nya rör och väntar spänt på att fler ska kläckas så jag kan börja min studie med korsningarna. 

Det var allt för idag, jag ska uppdatera min projektplan i veckan tänkte jag, och så återkommer jag när jag gjort mer med flugorna.

Jag är lite trött på mitt arbete och allt vad det innebär nu. Ska fatta mig kort här då jag förmodligen bara kommer vara väldigt negativ. 

 

Förra tisdagen försökte jag söva flugorna genom att frysa dem, vilket ledde till att ungefär 80 % av min vitögda stam dog. Jag berättade detta för min biologilärare och vi bestämde att jag skulle försöka med eter istället. Vi träffades i onsdags och fixade med det och det verkade fungera. Jag flyttade över dem till nya rör då med. I lördags gjorde jag ny mat som har stått i kylen sedan dess. Idag när jag skulle sortera flugorna efter kön och flytta över dem i nya rör insåg jag att det är något fel med maten. Eller det kanske beror på att de stått i kylen. Helt plötsligt dök det nämligen upp kondenens på insidan av rören. Några flugor hann dö innan jag upptäckte detta men de flesta fick åka tillbaka till sina gamla rör. Jag blir så trött när ingenting går som jag har tänkt!!! Har tagit bort locken från rören nu och hoppas på att kondensen försvinner. Gör ett nytt försök imorgon.